Recept på hur man klarar hösten på västkusten?

Så var den till ända, ännu en vecka av ett intensivt regnande i sann göteborgsk anda. Mängden nederbörd som den här staden kan uppbringa på en enda vecka är ibland häpnadsväckande. Egentligen tar det mig emot att skriva om något så trist som vädret, denna kronjuvel bland ämnen för en kallpratskonversation, men nu har jag fått nog. Varför ska det alltid regna på mig?! Vad har vi göteborgare gjort för att förtjäna detta? Är det ett straff för alla dåliga ordvitsar som härstammar härifrån, eller vad är det?

Och i nästa vecka ska det tydligen fortsätta på det inslagna spåret. Efter ett antal höstar här på västkusten har jag börjat förstå varför den här delen av landet har högst användning av antidepressiv medicin i hela Sverige. Att knapra lyckopiller kanske är det enda sättet att varje höst under en hel livstid kunna stå ut i det här regniga mörkret? 

Själv har jag tur som har världens roligaste jobb, att få jobba med idéer och copy hela dagarna gör att det går att få upp mungiporna trots att regnet öser ner utanför fönstret. Jag kan bara föreställa mig hur det är för dem som sitter på ett jobb de vantrivs med större delen av dagen för att sedan bege sig hem i ett hopplöst dripp dropp.

Men kanske har Lantmännen lösningen för de som känner att mörkret lagt sig som en ogenomträngbar hinna över dem denna höst:

Istället för att springa iväg till terapeuten ska vi sätta en deg. Knåda denna istället för hjärnan. Ja, det kanske fungerar. I alla fall verkar priset för denna typ av terapi vara betydligt billigare än 50 minuter hos hjärnskrynklaren.

Om göteborgarna tar och följer Lantmännens recept kommer det bli gott om degar framöver om det här vädret ska hålla i sig. Hela stan kommer kanske svämma över av limpor – har vi otur slutar det hela i en brödets ”Independence Day”. Nej, hemska tanke. Nu får vi gemensamt, för att undvika en annalkande brödkatastrof av gigantiska mått, ta och be till väderguden om nåd. Okej?

—————————————————————————————–

Svänger
Gårdagens improviserade hemmadisco.

Svänger inte
Göteborgs bioutbud. Att upptäcka att filmen man väldigt gärna vill se endast går som matiné på uttrista biokomplexet Bergakungen känns inte kul.

Annonser
Published in: on 22 november 2009 at 21:12  Comments (1)  
Tags: , , , , , , , ,

Way out west goes presentreklam

Ett område inom reklamen som fascinerar mig är det här med presentreklam. Och helgens Way out west blev, mycket tack vare regnet, en orgie i denna typ av publicitet.

way out west-regn

Festivalens besökare förvandlades genom lördagens hällregn till en samling regnponchobeklädda vädertrotsare. Festplatsen kunde nästan liknas vid en fotbollscup då människor påminde om fotbollslag i likadana dräkter beroende på val av varumärke på sin poncho. Själv valde jag en kostsam poncho från Åhléns framför gratisvarianterna, men hade jag inte haft den hade jag satsat på favoriten Bengans ”We love music, not skitväder”.

Min spontana bedömning var att Sony Ericssons lilafärgade lag hade flest spelare och mobiltillverkaren spelade även ut ett starkt presentreklamkort under den soliga fredagen så de försedde musikfansen med fiffiga uppblåsbara sittunderlag. Bra jobbat! Att ge bort saker som människor faktiskt har nytta av i rätt sammanhang och därigenom skapa en positiv bild av företaget samtidigt som varumärket får en kraftig exponering är ju lysande.

Presentreklam ja. Bland alla pennor, nyckelringar, ryggsäckar och karameller är ju en underskattad variant huvudbeklädnaden keps:

Jag i keps

Titta noga nu. Detta är första och förhoppningsvis sista gången jag viker ut mig själv på bloggen iklädd denna huvudbonad. Men jag gör det som en hyllning till presentreklamen.

———————————————————————————————-

Svänger
Att ha en praktikant på kontoret som kan det här med grafisk formgivning. Det är som att sin egen lilla husgrafiker.

Svänger inte
Skatteverkets krångliga momsdeklaration. Jag måste anställa en administratör omgående.

Published in: on 18 augusti 2009 at 11:55  Comments (1)  
Tags: , , , ,

Reklam som ger ett regnigt Göteborg lite hopp igen

Jag har alltid tänkt att om jag skulle sätta ihop ett Göteborg-soundtrack så skulle det inte inledas med Håkan Hellströms anthem ”Känn ingen sorg för mig Göteborg” utan det gamla örhänget ”Raindrops keep falling on my head”. För idag, efter att stan oväntat blivit bortskämd med solsken i flera veckors tid, var allt som vanligt igen. Dripp dropp mot fönstret. Och den ständiga frågan om det ens är någon idé att försöka värja sig mot vätan med ett paraply. För som alla göteborgare vet så går regnet i stort sett alltid hand i hand med blåst i vår stad. ”Förbannade ruskkust”, som någon utbrast innan hon tog sitt pick och pack och flyttade till Stockholm.

Men sådana här dystra dagar är det tur att det finns reklamkampanjer som kan få en på andra tankar. Som kan få en att tänka tillbaka på sol, sommar och lata dagar på bryggan igen.

plantagen-solstol

I all sin enkelhet har Plantagen fått till ett rätt bra samspel mellan skruvad text och rak bild. Deras payoff ”Där livet växer” tycker jag också är trevlig. Och på affischen nedan har de till och med vitsat till det lite.

plantagen-rabatt

Hur ska man presentera ett reaerbjudande om inte med en ordvits! Härligt Plantagen, ni ger en copywriter, vars hår är extremt känsligt för väta, lite hopp om sol och värme igen.