Det går inte längre att komma och sitta vid Jans skrivmaskin

Det verkar sorgligt nog som om gigant efter gigant lämnar jordelivet denna sommar. Först popmusikens konung Michael Jackson och idag läser jag i Resumé att en av den svenska reklambranschens största, den legendariske copywritern Jan Cederquist, gick bort i förrgår.

Denna reklamguru ligger bakom flera stora kampanjer som exempelvis Wasabröds ”Du är vad du äter”. Han grundade tillsammans med Lars Hall den framgångsrika byrån Hall & Cederquist 1973 och skapade där enastående reklam som lever kvar i människors minne än idag. Beviset på det är att han bland flera andra kreativa utmärkelser fått 1 platinaägg och 20 guldägg. Respekt är ordet.

När jag läste min utbildning till copywriter var Jan Cederquist en av de första giganterna vi fick stifta bekantskap med. Min lärare lät oss få ta del av de första åtta sidorna av boken Ord till salu från 1978, där fyra yrkesmän funderar kring det slitsamma, krävande och gudabenådade yrket copywriter. Jan Cederquist har skrivit ett av kapitlena och tar upp startsvårigheter, målgrupper, självförtroende, vikten av förberedelser, att hitta en ingång och att skriva enkelt. Dessa åtta sidor knockade mig och gav mig tvångstanken att få tag på resten av boken. Det lyckades efter mycket slit. Och boken är fantastisk.

Så här står det i förordet till boken:
”Fortfarande tror många att bra copywriters kan rädda dåliga idéer, att god copywriting helt enkelt ligger i en vässad penna. Fortfarande sitter många copywriters och vrider och vänder på orden. Snitsar och vitsar. Istället för att skriva precis det dom menar och låta det bli så långt som innehållet är intressant. Fortfarande omges copywriterns yrke av fördomar och okunnighet, av beundran och skepsis …

En klok man. Trots att det skrevs redan innan jag var född känns det som att dessa rader fortfarande är ytterst gångbara. Och sitt kapitel i boken inleder han med rubriken ”Kom och sitt vid min skrivmaskin”. Det önskar jag att jag kunde ha fått göra någon gång. Från en mästare fått lära mig de bästa hemligheterna bakom riktigt briljant ordsnickeri.

Vila i frid, Jan. Och finns det någon reklamhimmel där uppe så tror jag att du kommer regera där.

——————————————————————————————

Svänger
Att jag köpt biljett till Way Out West. Det var väldigt länge sen jag var på festival och jag får se favoriten Olle Ljungström.

Svänger inte
Jag är inget fan av tråkigt väderprat, men jag måste ändå välja detta ständigt omtalade regn. Då tänker jag främst på kvällens allsång här i skärgården som kommer regna bort. Typiskt.

Hollywood dreaming

Denna lördag i maj är inte en dag då jag känner för att sätta mig ner och skriva copy – copy som i det här fallet behöver bli fantastisk då det är en rätt stor affär på gång. Man kan ju känna press för mindre … Men om min plan om att bli en långkörare i reklamvärlden ska hålla är det här en press som jag måste lära mig att leva med och behärska. Bara att tugga i sig den och vässa pennan helt enkelt.

Men jag faktiskt hittat en dröm att hålla fast vid när det känns motigt. Jag kan inte svära på att det inte redan finns någon ordsnickare där, men jag tror inte det. Tänk er att bli världens första copy på Hollywood walk of fame!

Flott va!

Mitt drömkonto

Om jag fick välja ett drömkonto skulle det vara Åhléns. Tänk vilken soft tillvaro att göra deras reklam. Så länge jag kan minnas har de bara haft affischer där de väljer ut två föremål ur sortimentet och formger det hela lite snyggt. Som i det här exemplet som nu finns på en hållplats nära dig.

En klänning och en rougeborste. Och så deras gamla payoff ”Tusen möjligheter”. Inget mer. Reklamkontonas motsvarighet till söndagsslappande i soffan med film och pizza. Någonting som vi gjort förr. Och som fungerar.

Det hade varit en dröm. Hitta på något att fota i stil med en vas och ett par byxor. Slänga in ett ”Tusen möjligheter” och sedan vara klar för idag. Underbart. Eller kanske inte förresten. Som reklamkreatör vill jag nog ha något större utmaningar. I alla fall få ha med tre varor på mina affischer …

Alla är sin egen copywriter

Jag googlar ”personligt varumärke” och får 208 000 träffar, läser att varumärket ”i stor utsträckning” avgör om jag kommer att uppnå mina mål – ”som entreprenör och konsult, på arbetsmarknaden”.
Tja.
Det verkar väl rimligt.
Ingen vill väl jobba med en gnällspik, snåljåp eller virrpelle.

På samma sätt verkar det väl logiskt att anta att mitt sociala liv är beroende av det varumärke jag förmedlar.

Man ska inte slänga stenbumlingar omkring sig när man befinner sig i hus med väggar som är sköra och genomskinliga.
Det vet alla.
Och det ska sägas direkt; det finns risk att jag gör det nu.

Men vill jag själv bli behandlad med respekt, tja, då behandlar jag andra med respekt.
Så enkelt är det.
Eller snarare; så enkelt borde det vara.

Det må finnas tusentals konsulter med expertkunskap. Men til syvende og sidst, som man säger i Danmark, så är jag ändå bara min egen reklambyrå, med min egen copywriter och AD som bestämmer vilket just mitt budskap är och hur det ska förmedlas.

– Marängen

Uppsnappat på Facebook: ”ja kan ringa dig ja har nalle om du behöver gumsilumsan”

Räddaren i nöden

Om du känner att du inte riktigt behärskar det skrivna ordet till fullo finns, som tur är, räddningen på Blocket. Behövde jag skriva ett slagkraftigt brev till Försäkringskassan eller någon annan myndighet skulle jag utan tvekan vända mig till denna Therese. Vänta bara tills hon lärt sig korrekturläsa också … då ni!

Som copywriter känner jag att konkurrensen nu flåsar mig i nacken. Jag får verkligen se upp.

Jag har sålt mig

Jag har ångest. Jag måste bikta mig. För jag har sålt mig idag. Till särskrivningsdjävulen.

Det är lika bra att lägga korten på bordet. Som språkfascist och riddare i det svenska språkets tjänst är jag en stark motståndare till särskrivningar. Detta otyg. Och det är inte sista gången jag kommer att ta upp det här i bloggen, det kan jag meddela redan nu.

Jag är medveten om att det finns förklaringar till att språkbruket fått denna utveckling. Men det försvarar faktiskt inte att det är fel. Mot reglerna. Punkt. Kommer det inte en vändning snart ställer jag mig, likt revoltörerna från studentupproret 68, på barrikaderna och säger min mening. Kanske inte med lika mycket turbulens som studentupprorsmakarna. Men ändå med emfas.

Anledningen till min sell out är att jag sitter och tar fram sökord till Copy Charlottes hemsida. Smarta ord och fraser som ska ta mig till en hög placering på Google och andra sökmotorer. En verklig vetenskap har jag redan nu fått klart för mig. Nu måste jag tänka mig in i vad potentiella kunder och andra intresserade kan tänkas söka på för att hitta mig och då går det inte att följa sina språkliga principer. Trots att det gör ont. Hittills, bland de snart hundra sökorden, återfinns höjdare som ”copy writer”, ”reklam text” och ”hemsida texter”. Samt min personliga favorit ”copy righter” – särskrivning och icke existerande ord i ett! Här lämnas ingenting åt slumpen. För vem vet vad folk sitter och söker på hemma i stugorna.

Dags att fortsätta med listan. Trots ångest, magont och vanvårdade språkprinciper. Vill ni mig något hittar ni mig sittandes på den allsmäktige särskrivningsdjävulens högra sida.

Dagens skönaste person …

… är utan tvekan David Lega. Efter att idag ha lyssnat på denna föreläsare, entreprenör och f d paraolympier känner jag mig full av inspiration. Hade herr Lega varit en dryck skulle han ha varit en burk Red Bull för det kändes som om han gav mig vingar idag (ni minns väl energidryckens gamla slogan?). Som ensamföretagare behöver man ständigt fylla på med styrka och inspiration och dagens seminarium blev en fullträff. Självklart passade jag på att föreviga ögonblicket.

Och en skämtare av rang är han, mannen på bilden. Dagens mest minnesvärda replik föranleddes av att han berättade att man i Sverige för bara 60 år sedan skämdes över att få ett funktionshindrat barn och därför gömde undan dem. Mycket skrämmande. Så om David levt då hade hela hans identitet varit hans funktionshinder. Hans replik på det: – ”Jag hade varit lama David. Istället för David Lama”. En fullkomligt lysande ordvits, mina damer och herrar.

Men skämt åsido, nog har han en släng av Dalai Lamas klokhet. För mycket av det han sa idag kommer jag att ta med mig, både som företagare och privatperson. Att man faktiskt kan uppnå vad som helst. Att utveckling handlar om träning. Exempelvis gör Davids handikapp det svårt för honom att lyfta en flaska för att kunna dricka. Men istället för att ständigt släpa runt på en förpackning sugrör har han tränat och tränat tills han lärt sig lyfta flaskan. Han ser till att lära sig det som är svårt istället för att bara acceptera sina begränsningar. Ett så självklart sätt att tänka egentligen, men inte helt lätt alla gånger … 

Min brödföda, att vara copywriter, må vara världens bästa jobb, men det är också ett krävande yrke som kräver att du levererar idéer och texter, helst lysande sådana. Och det ska ske gång på gång – du är inte bättre än ditt senaste jobb. Därför inbjuder det professionella ordsnickeriet verkligen till jämförelse med andra. Och jämför mig med mina branschkollegor gör jag, tävlingsmänniska som jag är.

Men i framtiden ska jag i så stor utsträckning det går istället köra Legas lösning: att bara tävla mot sig själv. Annars kommer man bara att förlora – hur bra man än presterar går det alltid att hitta någon som är bättre. Jag ska göra allt jag kan för att glädjas åt min egen utveckling, att mina egna idéer och texter blir bättre och bättre. Inte jämföra mig med vad andra copys gör. Inspireras av dem ja, men inte jämföra mig. Det blir jag inte gladare av. Och glad vill jag ju vara. En glad copy är en bra copy.

Så här sitter jag nu – inspirerad och full av kraft att fortsätta Copy Charlottes väg mot framgång. Med dagens skönaste persons ord, att man med hjälp av kärlek, stöd, krav och beröm kan uppnå vad som helst, ringandes i öronen. Nu kör vi vidare. Stort tack för idag, David.